Upplev vårt klassiska och smakfulla
Julbord vid Kalmarsund
Det mesta av julens alla läckerheter som trängs på vårt uppskattade och småländska julbord vid Kalmarsund är tillagat i vårt kök här på Stufvenäs Gästgifveri. Vi tillagar självklart alla klassiska favoriter som exempelvis julskinka, Janssons frestelse, köttbullar, sill och inlagd strömming. Med både mod och kärlek till råvarorna skapar kockarna nya smaker av traditionella julrecept. Desserter, julgodis och egenkryddad snaps. Allt med stämpeln ”Made by Stufvenäs”. Vi köper också gärna så mycket närproducerat vi kan och märker det med ”Close by Stufvenäs”. Vår egen kvalitetsmärkning av lokalt producerad mat som vi har handplockat för att skapa den bästa matupplevelsen för dig.
Missa inte att boka in er hos oss och upplev vårt smakfulla julbord. Made by Stufvenäs – for a tasteful christmas. Vårt julbord är uppdukat 20/11-24/12. Se dagar, tider och priser enligt nedan.
| Veckodag | Tid | Pris (per person) |
|---|---|---|
| Tisdag-fredag | 12.00 | 445:- |
| Lördag-söndag | 13.00 | 535:- |
| Tisdag-torsdag | 18.00 | 535:- |
| Fredag-lördag med dans | 18.00 | 655:- |
| Julafton | 12.00 | 795:- |
Pris för barn 3-12 år 25:- per år.
Pris för barn 3-12 år på julafton 35:- per år.
Ring och boka redan idag på 0486-219 00 eller info@stufvenas.se
Vill du hellre avnjuta vårt julbord hemma? Läs mer om avhämtning av vårt småländska julbord här!
Vi har skapat två olika kvalitetsmärkningar för att du som gäst ska få den bästa måltidsupplevelsen hos oss.
Made by Stufvenäs är vår egen kvalitetsmärkning som visar vilken mat som är tillagad från grunden, av noga utvalda råvaror, i vårt kök av vårt duktiga köksteam.
Close by Stufvenäs är vår kvalitetsmärkning av riktigt bra och noga utvalda lokalproducerade produkter och råvaror.
Låt dig väl smaka!
Ett klassiskt och smakfullt julbord vill du kunna äta mycket av och smaka på alla goda delikatesser. Men det kräver att du äter under lång tid och på det traditionella sättet i sju olika steg. Här får du en guide på hur du ska äta julbord på Stufvenäs Gästgifveri för att få den bästa julbordsupplevelsen.
1. När du kommer till oss på Stufvenäs Gästgifveri serverar vi glögg med traditionella tillbehör.
2. Efter det har ni satt er vid ert bord. Då är det dags för första tallriken. Ta sikte på sillbordet och ta till dig av sillen med olika inläggningar, kokt potatis och knäckebröd. Om man tycker om snaps kan det vara bra att ta den första snapsen nu för att få igång matsmältningen.
3. På tallrik nummer två ska du ha den kalla fisken. Kallrökt, varmrökt och gravad lax, skaldjur, makrill, tonfisk, ål och patéer.
4. Tredje tallriken är det kallskurna köttet med vilt, rökta korvar, syltor och pastejer. Glöm inte en skinkmacka med någon av våra goda hemgjorda senaper.
5. Nu kan du attackera de småvarma rätterna med hemlagade julköttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, brunkål, rödkål, grönkål, lutfisk, dopp i grytan med mera.
6. Dessert går alltid ner. I vårt dessertrum hittar du ris à la malta, småländsk ostkaka by Stufvenäs, citronfromage, pannacotta, chokladpudding, fruktsallad och marängsviss. Här finns också ostbricka och kex.
7. Sist men inte minst är det dags att avrunda middagen med kaffe, småkakor och julgodis. I dessertrummet har vi ett helt skåp fullt av godis som vi gör själva eller som är lokalt producerat.
Och förhoppningsvis har ni ätit sakta, njutit av sällskapet och fått en riktigt härlig julbordsupplevelse hos oss på Stufvenäs Gästgifveri, vid Kalmarsund.
På Stufvenäs Gästgifveris klassiska och smakfulla julbord försöker vi bevara de småländska och traditionella julbordsrätterna. Några av rätterna har anor långt bak i tiden men det finns också de som har en modernare historia.
Julbrödet
Julbrödet skiljde sig rejält från det brödet man åt till vardags. Framförallt genom att det bakades till formbröd. Dessutom användes vört till degvätska och hade man det riktigt gott ställt så stoppade man i torkade frukter såsom äpple, fikon och russin. Brödet smaksattes också med sirap, nejlika, kanel och kardemumma.
Dopp i grytan
Nedräkningen inför julen kallas för dan före dopparedan. Under julförberedelserna var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i skinkspadet från julskinkan som ofta stod på spisen. Från början är dopp i grytan är inte en typisk julrätt utan något som man var tvungen att göra för att mjuka upp gammalt, hårt bröd så att det gick att ätas. Nästan som dagens fondue.
Gröt
Julgröt var praktisk festmat när släkten skulle äta tillsammans. Gröt var inte bara en huvudrätt vid jul utan också vid slåtter- och skördegillen. Men förr åt man inte risgrynsgröt utan korngrynsgröt.
Inlagd sill och strömming
Vår tids inlagda sill härstammar från den salta sillen som man åt till vardags förr. Salt strömming stod på matbordet nästan varje dag i de småländska byarna förr. Det åt man betydligt oftare än kött. Så en uttjatad vardagsrätt har med hjälp av kryddor, sås och olika smaksättningar förvandlats till en delikatess i vår tid.
Janssons Frestelse
Enligt vissa källor har rätten tillskrivits operasångaren Per Adolf “Pelle” Janzon på 1800-talet. Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng, vilket skulle ha givit upphov till namnet Janzons frestelse på denna typ av gratäng. Han skulle ha inspirerats av ansjovislådor med snarlikt innehåll. Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död, en bit in på 1900-talet.
Juldrycker
Den äldsta skandinaviska benämningen på julfirandet var att “dricka jul”. Julölet skulle vara av bästa kvalitet. Som en föregångare till vår tids julbordsätande på restaurang kan man se byaböndernas förjulsfest, då man gick runt i gårdarna och smakade på varandras julöl. Sen hembrygden upphörde har det uppstått olika blanddrycker som mumma. Den mest kända och älskade är Julmusten som lanserades 1910.
Glögg har funnits sedan medeltiden och skapades genom att man var tvungen att krydda vinet för att dölja dess dåliga kvalitet. Sedan värmde man det för att ta död på mögel och annat. Men det är först i slutet av 1800-talet som den nämns som en speciell juldryck. Nu för tiden är glögg en värmande åretruntdryck.
Julgodis
Hasselnötter och äpplen har lång tradition som julgodis i Småland. Exotiska frukter som fikon, dadlar, russin, utländska nötter och choklad- och marsipanfigurer kom när kolonialhandeln utvecklades under 1800-talet.
Julskinka
Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Men vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det mesta fläsket kokades förr i tiden och det feta spadet användes exempelvis till dopp i grytan. Julskinkan härstammar från slutet av 1600-talet, men åts då främst av de högre stånden.
Köttbullar
Vår svenskaste nationalrätt. Men köttbullar finns över hela världen under olika namn och i olika smaker. Idag är det vanligast att vi steker våra köttbullar men under 1700- och 1800-talen så kokades de som frikadeller. Det är en ganska modern företeelse att mala kött till färs. Men riktigt finskuret kött till korv och annat är historiskt sätt en vanlig metod för att ta till vara på alla styckningsdetaljer och för att underlätta för människors dåliga tandhälsa.
Lutfisk
Lutfisken kallad stockfisk och var en julrätt i många småländska hem. Färsk fisk var svårt att få tag på under vintern. Förr åts lutfisken som torrfisk. Man skar tunna skivor som bultades för att bli mer lättuggade och doppades i smör.
Källa: Smaken av östra Småland & Öland, Nationalencyklopedin, Nordiska museet
Stufvenäs Gästgifveri
Stuvenäsvägen 1
385 97 Söderåkra
Stufvenäs Gästgifveri
Stuvenäsvägen 1
385 97 Söderåkra
Org.nr: 556642-6747
Hos Stufvenäs Gästgifveri kan du alltid betala direkt, betala senare eller dela upp köpet med Klarna.
Uppstart, nystart, takeoff, omstart, avspark eller kickoff? Vi har gjort det enkelt för er, nästan allting ni behöver ingår.
